 |
|||||||||||||
| Observationer och beräkningar lagras i databaser som används för olika ändamål. Databaserna omfattar fysiografiska-, nyttjande- och variabeldata. Fysiografiska data beskriver objektens former och strukturer, nyttjandedata beskriver hur samhället utnyttjar naturresurserna medan variablerna beskriver fysikaliska, kemiska och biologiska variabeldata. Variablerna är ordnade efter massa, energi, kemi. Databaserna benämns Svenskt Klimatarkiv (KLAR), Svenskt Vattenarkiv (SVAR) och Svenskt Havsarkiv (SHARK). | |||||||||||||
| Fysiografi | |||||||||||||
| Avrinningsområden | Avrinningsområde är grundläggande information vid all vattenrelaterad verksamhet. | ||||||||||||
| Sjöregister | Geologi och natur gör Sverige till en av världens sjörikaste länder. Sjöarna utnyttjas på många sätt t.ex. för vattenförsörjning, fiske, vattenkraftsmagasin, avloppsutsläpp och fritid. | ||||||||||||
| Sjöarealer | Sveriges totala sjöareal är 40660 km2 vilket är 9 % av totala landytan. | ||||||||||||
| Sjövolym Sjömaxdjup Sjödjupkartor |
SMHI samlar sjödjupkartor som görs för olika ändamål. Kartorna behövs för att beräkna volymer och vattenomsättning. | ||||||||||||
| Vattendragsregister Vattendragslängder |
En förteckning över 5982 vattendrag. | ||||||||||||
| Översvämmade områden | En databas över kända översvämningskänsliga områden. | ||||||||||||
| Nyttjande | |||||||||||||
| Torrlagda sjöar Sänkta sjöar |
Under 1800-talet och början av 1900-talet sänktes/torrlades över 2500 sjöar för att få odlingsbar mark. | ||||||||||||
| Dammbyggnader | För att reglera flöde och vattenstånd har över 5600 dammar byggts i sjöutlopp och vattendrag. | ||||||||||||
| Variabler | |||||||||||||
| Vattenstånd | Vattenståndet i våra sjöar och vattendrag ändras naturligt under året och kan när det är högt orsaka översvämmningar och när det är lågt ge problem för sjöfart och vattenintag. | ||||||||||||
| Vattenföring | Vattenföringen orsakar vid flödestoppar risk för översvämmningar och omfattande skador. Vattenkraftsproduktionen är direkt beroende av vattenflödena. Vid vattenplanering måste vattnet även räcka till under torrperioder. | ||||||||||||
| Sjötemperatur | Vattentemperaturen i våra sjöar påverkar de biologiska förhållandena men också förutsättningarna för t ex kylvattenuttag och värmepumpar | ||||||||||||
| Vattendragstemperatur | Temperaturen i rinnande vatten har betydelse för fisket, bl.a. romkläckningen. Kyl- och processvatten och isproblem vid kraftverk är andra områden där vattentemperaturdata är värdefulla. | ||||||||||||
| Isläggning Islossning |
Isläggningen bryter sommarhalvårets cirkulation och biologiska aktivitet i sjöarna. Båtfärderna ersätts med snöskoteråkning. Det omvända gäller islossningen. | ||||||||||||
| Istjocklek | Istjockleken avgör hur isarna kan användas för snöskoteråkning, tyngre biltrafik eller som landningsbana för lättare flyg. Den ger också en överblick över vinterförhållandena i landet. | ||||||||||||
| Halt suspenderat oorganiskt och organiskt material |
Vattenprovtagning och analyser i 19 stationer för att kartlägga storskalig materialtransport i vattendrag. | ||||||||||||
| Lösta oorganiska och organiska ämnen |
|||||||||||||
| Grumlighet, Färg | |||||||||||||
| Ledningsförmåga | |||||||||||||
| Surhetsgrad (pH) | |||||||||||||
| Konduktivitet, Alkalinitet | Vattenprovtagning och analyser för 20 s k fältforskningsområden. | ||||||||||||
| Klorid, Nitrat, Kalcium | |||||||||||||
| Magnesium, Kalium, Natrium | |||||||||||||
| Surhetsgrad (pH) FFO | |||||||||||||
 |
Översyn 1998-10-13 | ||||||||||||
Ytterligare information
© SMHI, 1998 |
|||||||||||||
